Skip to content

Förorsakar strålbehandling av prostatan cancer i urinblåsan och tarmcancer?

3.1.2020 Kategorier: Pressmeddelanden
Prostatacancer Tarmcancer
I samband med strålbehandling av prostatan lyfts ibland frågan om risken för sekundärcancer upp. Frågan har behandlats i en analys som publicerades 2016 (Walls et al. 2016) och som sammanför 21 olika studier.

I samband med strålbehandling av prostata dyker ibland risken för sekundärcancer upp. Med sekundärcancer avses här cancer som eventuellt får sin början av strålbehandlingen. Vid bestrålning av prostata utgörs de närmaste friska vävnaderna av urinblåsan och tarmarna och därför väcks oro om det framför allt i dessa områden kan med tiden utvecklas cancer.

Enligt den sammanfattande analysen av Walls et al. kan det finnas ett samband mellan strålbehandling av prostatacancer och urinblåse- och tarmcancer. Enligt radiobiologisk bedömning är det således möjligt att den strålning friska celler fått i onödan skapar cellförändringar som med tiden utvecklas till cancer. I alla undersökningar framkom emellertid inte risken för sekundärcancer.

Om det finns ett samband mellan bestrålning och sekundärcancer, är den absoluta risken för uppkomsten av cancer enligt Walls et al. dock ytterst liten och den tid cancer eventuellt utvecklas lång.

Enligt Timo Joensuu, specialist i cancersjukdomar och strålbehandling på Docrates Cancersjukhus, har de undersökningar som analysen gäller ansenliga brister i jämförelse med dagens strålbehandlingspraxis.

– Merparten av de strålbehandlingstekniker som är föremål för undersökningen är föråldrade, baserade på så kallad 2D-3D-doseringsplan. Endast en liten del baserade sig på strålbehandlingstekniken IMRT som riktar strålbehandlingen betydligt mer exakt. Enligt en undersökning av Zelefsky et al. (2012) finns över huvudtaget inget samband mellan strålningstekniken IMRT och ökad risk för sekundärcancer. Dessutom hade inte i en enda undersökning i Walls analys utretts ett eventuellt samband med sekundärcancer som grundar sig på mer utvecklad dosberäkning såsom VMAT-teknik, säger Joensuu.

– Med utvecklade strålbehandlingstekniker är stråldoser på frisk vävnad, såsom ändtarmen och eventuella biverkningar dock betydligt mindre än i samband med äldre tekniker. Även i den sammanfattande analysen konstaterades risken för sekundärcancer vara beroende av vilken strålbehandlingsteknik som används, fortsätter Joensuu.

Föråldrade strålbehandlingstekniker är den sannolika orsaken till sekundärcancer

Joensuu berättar att man under de senaste åren på Docrates Cancersjukhus tagit i bruk ett SpaceOAR Hydrogel som injiceras in mellan ändtarmen och prostatan och tack vare denna metod sjunker ändtarmens stråldos enligt undersökningarna med cirka 70 procent.

– Med hänvisning till detta kan man dra slutsatsen om att den redan från tidigare närmast teoretiska risken för sekundärcancer har med dagens strålbehandling och moderna metoder för förebyggande av biverkningar nästan helt försvunnit. I Walls analys konstaterades även att vävnadsintern strålbehandling inte verkar alls att ha ett samband med risken för sekundärcancer. Brakyterapi hör till en av de modernaste metoderna av strålbehandling av prostatacancer. Tack vare den kan vi med millimeternoggrannhet begränsa strålningen endast på prostatan. På Docrates använder vi ofta HDR-brakyterapi just i samband med behandling av lokal prostatacancer och tack vare dess många förmåner finns det knappast längre något behov av en aktiv uppföljning av lågriskprostatacancer.

En svaghet i de undersökningar som Walls använde i sin analys anser Joensuu även det att inte i en enda undersökning hade man utrett huruvida männen redan från tidigare hade begynnande cancerförändringar i urinblåsan eller tarmarna innan strålbehandlingen inleddes.

– Till sist och syvende verkar det emellertid så att den risk för eventuell sekundärcancer som nämns i den sammanfattande analysen beror på föråldrade externa strålbehandlingstekniker.

Källor:

  • Wallis CJD, Mahar AL, Choo R, Herschorn S, Kodama RT, Shah PS, Danjoux C, Narod SA, Nam RK. Second malignancies after radiotherapy for prostate cancer: systematic review and meta-analysis. BMJ 2016:352:i851 doi:10.1136/bmj.i851
  • Zelefsky MJ, Pei X, Teslova T, et al. Secondary cancers after intensity-modulated radiotherapy, brachytherapy and radical prostatectomy for the treatment of prostate cancer: incidence and cause-specific survival outcomes according to the initial treatment intervention. BJU Int 2012;110:1696-701. doi:10.1111/j.1464-410X.2012.11385.x

Läs mer

Docrates är Finlands mest inspirerande arbetsplats för 6:e gången – Personalens entusiasm och engagemang återspeglas hos patienterna

Docrates Cancersjukhus fick återigen utmärkta resultat i årets personalundersökning och vårt företag är en av Finlands mest inspirerande arbetsplatser! Den...

Läs mer

Antalet norska patienter ökade under 2023

Docrates Cancersjukhus har behandlat finländska och internationella patienter i Helsingfors i över 15 år. År 2023 ökade särskilt antalet norska...

Nya finansieringslösningar för Docrates svenska patienter

Docrates Cancersjukhus strävar efter att underlätta svenska patienters tillgång till högkvalitativ cancervård utan dröjsmål. Docrates inleder samarbete med Medical Finance...

Docrates nya arbetskläder förbättrar trivseln på arbetsplatsen och patientsäkerheten

Docrates Cancersjukhus har anlitat Medanta, en föregångare inom arbetskläder för hälso- och sjukvården, för att skapa en mer funktionell kollektion...

Varför ska du komma till Docrates?

  • Ingen väntetid: Du får tid till cancerläkare inom några dagar och din behandling kan börja inom ett par veckor
  • Eget vårdteam: Du får en och samma läkare och sköterska som tar hand om dig under hela vårdtiden
  • Högklassig cancervård: Vi använder den senaste tekniken och har erfaren och kunnig svensktalande vårdpersonal
  • Second opinion: Du får en medicinsk bedöming av din vårdplan av våra cancerspecialister
+358 10 773 2020

Kontakta oss! Vi hjälper dig gärna.

Mån-fre kl. 9-16 (lokal tid)