punapigmentti_iho

Viktigt att veta om hudcancer

Kari Saarinen, specialist inom hudsjukdomar vid Docrates Cancersjukhus i Helsingfors ger viktig information om hudcancer. Sammanfattningsvis handlar det om att du ska vara uppmärksam på förändringar i huden. Tidig upptäckt av hudcancer är avgörande för ett gott behandlingsresultat. Så tveka aldrig att höra av dig till en hudläkare om du märkt av något som du inte känner igen. Var rädd om dig!

Erikoislääkäri Kari Saarinen
1) Ett litet sår som inte läker snabbt och fortsätter att växa borde visas för en läkare – det kan vara fråga om malignt melanom

Identifiering av hudcancer inte är lika entydig som man tidigare trott. I motsats till den allmänna uppfattningen kan till exempel malignt melanom också vara blekt, pigmentlöst och växa ganska snabbt. Även om det är känt att hudcancer orsakas av solens UV-strålning, kan hudcancern också förekomma i de så kallade månskensområden som oftast inte blir utsatt för solens strålar. Dessa områden är bl.a. ögonlocken, näthinnan, hjärnhinnan, genitala slemhinnan, tårna och fotsulorna.

2) Det finns tre typer av hudcancer och uppkomsten kräver inte nödvändigtvis en solbränna

Malignt melanom är den mest kända och farligaste hudcancern. Det är dock inte den enda eller vanligaste typen av hudcancer. Den vanligaste är basalcellcancer eller basaliom, i vilken det årligen registreras mer än 40,000 nya fall i Sverige. I verkligheten finns det ännu flera basalcellcancerfall, eftersom varje fall inte blir officiellt registrerat.

Majoriteten av basalcellcancrar – ca 80 % – inträffar på tinning, kind eller näsa. Basalcellcancer brukar inte metastasera, dock bör den inte lämnas obehandlad. En obehandlad basalcellcancer kan sprida sig okontrollerat till omgivande vävnader. En liten del av basalcellcancrar kan även spridas lokalt upp till en sådan utsträckning att kirurgisk behandling inte längre är möjligt.

Skivepitelcancer, den tredje typen av hudcancer, tycks vara en cancer som mest drabbar äldre. Den är något mindre vanlig men mer aggressiv än basalcellcancer. Ca 3,000 skivepitelcancerfall diagnostiseras årligen i Sverige.

Skivepitelcancer utvecklas vanligtvis till de områden i huden som får mest solexponering, men de kan också uppstå på läppar eller på ett kroniskt sår som en brännskada, varifrån det kan metastasera och sprida sig snabbt. Förstadiet för skivepitelcancer kallas för aktinisk keratos (AK) eller solkeratos, en sorts skada i form av rodnande fjällande fläckar som inte går att lindras med krämer. Ett högt antal sådana fläckar i huden ökar risken för övergång till cancer. Det uppstår vanligtvis hos personer som har fått mycket solexponering under sitt liv, oberoende om det har lett till en solbränna eller inte.

3) Det är onödigt att avlägsna ett gammalt födelsemärke – däremot borde man oroa sig för nya och snabbväxande leverfläckar

Många avlägsnar sina gamla leverfläckar i onödan. Utbuktande leverfläckar som liknar russin är vanligtvis inte farliga, och till exempel nötning kan inte leda till cancer i ett befintligt födelsemärke. I de flesta fall (ungefär 70-80%) utvecklas hudcancern i ett område där det inte tidigare har funnits en leverfläck. Med andra ord är det huvudsakligen nya, små och stadigt växande fläckar som är alarmerande. Osymmetriska, vågiga, kruskantade och flerfärgade leverfläckar är sådana som måste uppföljas.

Läs mer om hudcancer och behandling av denna