Mammografiläkare Matti Kestilä: ”Jag skulle vara nöjd om man inte längre behövde avlägsna ett enda bröst i världen”

140 000 kliniska mammografiundersökningar, 50 000 screeningsmammografier och över 1 200 magnetundersökningar av bröst. Allt detta har mammografiläkaren Matti Kestilä bakom sig. Att hitta bröstcancer har blivit en livslång uppgift, en hjärtesak och ett krig som inte har något slut. Kestilä är en av Finlands mest erfarna läkare inom bröstcancerdiagnosticering.

Kestilä tog sin specialläkarexamen i radiologi 1990. År 1996 grundade han företaget UltraRöntgen, som specialiserade sig på utredning av bröstbesvär hos kvinnor och vars mottagningsverksamhet under årens lopp har utvecklats stort. UltraRöntgen startade i Tallbergska huset i Helsingfors, mitt emot Stockman, och flyttade 2016 till Gräsviken. I slutet av 2018 blev UltraRöntgen en del av Docrates Cancersjukhus.

Det är möjligt att hitta bröstcancer i ett tidigt skede

Den bärande tanken i Matti Kestiläs arbete har varit att hitta bröstcancer i ett så tidigt skede som möjligt.

– Om cancertumören är liten och inte har spritt sig, räcker det med att avlägsna en liten del av bröstet. Då är det också sannolikt att man blir helt frisk efter cancern. Av tumörer som är mindre än två centimeter har endast en tredjedel hunnit sprida sig till armhålan, men när det gäller större tumörer hittar man ofta cancer även i armhålan.

Kestilä berättar att mammografi och ultraljudsundersökning är bra grundläggande metoder för tidig diagnostisering av bröstcancer. Han anser att det lönar sig att utnyttja teknikerna som erbjuds.

– Med de här undersökningarna hittar man cancertumörer betydligt tidigare och medan de är mindre jämfört med om man endast skulle känna för hand. Ibland är magnetunderökning den enda metoden för att hitta små cancertumörer i stora eller mycket täta bröst. Om det bara är möjligt, är det bra att göra en magnetundersökning vid all misstanke om bröstcancer, säger Kestilä.

– Jag skulle vara nöjd om man inte längre behövde avlägsna ett enda bröst i världen på grund av cancer. Det är ett mål som motiverar mig.

Enligt Kestilä känner många onödig oro för strålningen från mammografi och Internet är ytterligare en grogrund för denna rädsla. Han påminner om att stråldosen från en flygresa fram och tillbaka mellan Sverige och Thailand är större än den dos som kvinnan får från en mammografiundersökning.

– Man har även bedömt att en enda cigarett ökar cancerrisken lika mycket som en mammografiundersökning, belyser Kestilä.

Bevarande av empatin och envishet

Matti Kestilä berättar att han som ung allmänläkare lätt tog på sig kvinnors bekymmer. Ibland hittade han flera bröstcancertumörer inom några veckor. Kestilä upplevde det som att han drunknade under bröstcancermassan.

– Jag kunde starkt känna patienternas ångest inom mig. Dessutom fick jag ångest av tanken av att jag inte skulle hitta alla cancertumörer. Följden blev utbrändhet.

– Det är svårt att ta på sig andra människors rädsla. En del läkare blir cyniska för att skydda sig själva. Jag sökte hjälp för utbrändheten och jag tror att det är tack vare det som jag har kunnat bevara min empati, funderar Kestilä.

Enligt honom behöver patienterna empati och de har rätt till det. Därför har han velat fortsätta att gå i terapi – för att bevara empatin även i framtiden.

Kestilä säger att utbrändheten, behandlingen av den och att åldras har gjort honom lite klokare med tiden.

– Numera lättar känslotrycket när jag är medveten om att mitt arbete är tufft, men samtidigt värdefullt. Jag upplever att jag har hittat min plats och bransch i yrkeslivet. Jag gläder mig åt att kunna använda mina kunskaper för att hjälpa andra. Jag ser på detta som en kamp, ”jag mot de dolda cancertumörerna”.

I sitt arbete anser Kestilä att envishet är viktigast. Han gör allt för att hitta eventuell cancer och ger inte upp i första taget. När Kestilä ska ge ett cancerbesked till en patient strävar han efter att klä sina ord med hopp. Enligt honom är det en av läkarens viktigaste uppgifter.

Kestiläs mål i arbetet och livet är att göra gott för samhället.

– Det är alltid rätt, avslutar han.

Vill du boka tid?

Matti Kestilä

• Läkarexamen 1982
• Specialläkarexamen i radiologi 1990
• Far och farfar
• På fritiden umgås han med familjen och andra nära, sjunger samt förundras över världen och sig själv
• Han har lärt sina barn köra bil och motorcykel. Han berättar att det var en bra anledning till att regelbundet umgås med sina barn
• Han lär sig laga mat eftersom han hellre vill bjuda på hemlagad mat än att gå ut och äta
• Han planerar att fortsätta arbeta med bröstcancer i ytterligare över 10 år