Magsäckscancer är, som namnet antyder, en cancersjukdom som utgår från magsäckens slemhinna. Till skillnad från många andra cancrar har antalet fall av magsäckscancer sjunkit kraftigt i Finland på senare år. Man tror att detta bl.a. beror på att matförvaringsmetoderna och hygienen har förbättrats. Något som även har bidragit är att de allmänna hygienförbättringarna gjort att antalet infektioner på grund av bakterien Helicobacter pylori har minskat.

Cancerns vävnadstyp fastställs genom en mikroskopisk undersökning. Den vanligaste typen, 95 procent av all magsäckscancer, kallas adenocarcinom och utgår från körtelvävnad. De mer sällsynta typerna utgörs av lymfom, som uppstår i lymfvävnad, GIST-tumörer eller sällsynta tumörer i hormonbildande celler, carcinoider. Behandlingen av dessa avviker väsentligt från adenocarcinom. När man talar om magsäckscancer menar man vanligtvis just adenocarcinom. När magsäckscancer upptäcks i tid kan den opereras och botas. Däremot är behandlingen av långt framskriden magsäckscancer svår, och syftar till att fördröja sjukdomsförloppet.

Sjukdomsrisk

Man vet att infektioner kan öka risken för magsäckscancer. Andra riskfaktorer är fetma, rökning, mat som innehåller rikligt med cancerframkallande ämnen samt hög ålder.

Symptom

Magcancer är vanligtvis symtomfri under lång tid. Sjukdomen är svår att upptäcka eftersom symtomen tyvärr kan likna dem som uppstår vid andra mer godartade magbesvär, som magsår eller magkatarr. Ofta upptäcks magsäckscancer först när tumören har spridit sig genom magsäcksväggen eller bildat metastaser i närliggande lymfkörtlar eller andra organ.

Symtom på eventuell magsäckscancer är bl.a. magsmärtor, kräkningar, diarré, dålig aptit och viktminskning samt olika matsmältningsstörningar eller svullen buk efter måltider. Dessa symtom tyder ofta på en långt framskriden cancer.

Diagnostisering

Magsäckscancer fastställs med hjälp av gastroskopisk undersökning av magsäcken och samtidig provtagning av slemhinnan. Vid en gastroskopi förs en tunn och böjlig slang, ett gastroskop, ner i magen via munnen och svalget. Vid behov lokalbedövar man svalget och ger även annan medicinering för att undersökningen ska bli mer behaglig och för att patienten ska kunna slappna av.  Om tumören vuxit djupt in i magsäcksväggen kan det vara svårt att ta ett vävnadsprov. I dessa fall kan man ofta bedöma misstänkt cancer utifrån väggens utseende och styvhet. Avvikelser i magsäcksväggen kan vid behov även bedömas med hjälp av en ultraljudsundersökning som görs genom gastroskopet. Ibland kan dock en slutlig bekräftelse på diagnosen bara säkerställas i samband med operation. Före operationen görs vanligtvis även en datortomografiundersökning av buken eller hela kroppen.

Cancer i magsäcken kan typiskt sprida sig till omgivande vävnader (bukspottkörtel, diafragma, bukväggar, lymfkörtlar och leverns undersida) eller via blodcirkulationen till lever, lungor och skelett.

Behandling

Behandlingen av magsäckscancer bestäms utifrån cancerns typ, spridningsgrad och patientens allmäntillstånd.
Det finns fyra behandlingsformer:

Vid lokal magsäckscancer är det främsta målet alltid en botande operation. Operationen kan, beroende på tumörens storlek och läge, innebära att magsäcken delvis eller helt avlägsnas. I samband med operationen tar man bort närliggande lymfkörtlar, för att få bort eventuella cancerceller som spridit sig till lymfkörtlarna. Samtidigt får man viktig information om cancerns spridningsgrad.

Risken för att mindre, ytliga magsäckstumörer ska återkomma är liten, och en operation eller till och med lokal borttagning av slemhinna räcker som behandling. Magsäckscancer kan återkomma lokalt eller bilda metastaser, även om operationen verkar framgångsrik och ingen spridning har upptäckts. Om risken för att sjukdomen ska återkomma bedöms vara betydande kan man försöka säkerställa läkningen genom behandling med cytostatika före eller efter operationen, eller genom en kombination av cytostatika och strålbehandling efteråt.

Om magsäckscancern har spridit sig till andra organ används cytostatikabehandling. Vid HER2-positiv magsäckscancer kompletteras behandlingen med läkemedlet trastuzumab. Magsäckscancer reagerar vanligtvis rätt så bra på cytostatikabehandling och tumörerna kan antingen bli mindre eller helt sluta växa under varierande tid. Den sista cancercellen kan ofta inte förstöras, så det är inte sannolikt att man helt kan botas genom cytostatikabehandling. Om tumörerna reagerar bra på behandlingen kan den dock ha stor inverkan på patientens förväntade livslängd och symtomen. Den förväntade livslängden hos patienter med långt framskriden magsäckscancer har sakta men säkert ökat.

Docrates Cancersjukhus ägnar särskild uppmärksamhet åt individuellt anpassade behandlingsformer vid magsäckscancer. Genom att kombinera exakt diagnos och en individuell behandling grundad på denna strävar vi efter bästa möjliga behandlingsresultat och livskvalitet.

Docrates Cancersjukhuset önskar dig varmt välkommen om du misstänker cancer eller har en cancerdiagnos. Du behöver aldrig vänta – ditt välbefinnande är alltid vår största fokus. Läkaren kartlägger situationen och rekommenderar vid behov fortsatta undersökningar.
Våra sjuksköterskor Johanna Baarman och  Henna Lundenius (nordic@docrates.com, tel. +358 50 500 1800, mån-fre kl. 8-16) hjälper gärna svenskspråkiga patienter att ordna med det som behövs innan du kommer till Docrates Cancersjukhuset. De står också till tjänst med all nödvändig information.

Varför ska du komma till Docrates?

  • Ingen väntetid: Du får tid till cancerläkare inom några dagar och din behandling kan börja inom en vecka
  • Eget vårdteam: Du får en och samma läkare och sköterska som tar hand om dig under hela vårdtiden
  • Högklassig cancervård: Vi använder den senaste tekniken och har erfaren och kunnig svenskspråkig vårdpersonal
  • Second opinion: Du får en medicinsk bedöming av din vårdplan av våra cancerspecialister
Kontakta oss! Vi hjälper dig gärna. +358 50 500 1800 (mån-fre kl. 8-16, finsk tid GMT +2)