Skip to content
Öppna menu

Lungcancer

Även om antalet nya fall av lungcancer har minskat i Finland är den fortfarande en av de cancerformer som har den högsta dödligheten. Hos finländska män är lungcancer den näst vanligaste cancerformen, strax efter prostatacancer. Mindre än en knapp tredjedel av de nya sjukdomsfallen drabbar kvinnor, men deras andel ökar då rökning blivitvanligare bland kvinnor.

Lungcancer uppstår vid okontrollerad celldelning i luftrören eller i själva lungvävnaden. Lungcancer kan indelas i två huvudgrupper: icke-småcellig och småcellig lungcancer. Cirka 85 procent av alla lungcancerfall är icke-småcellig lungcancer och resten, 15 procent, är småcellig. Behandlingsmetoderna är olika för de två olika lungcancerformerna.

Sjukdomsrisk för lungcancer

Rökning är den mest kända och undersökta orsaken till lungcancer. 90 procent av lungcancerfallen beror på rökning. Även passiv rökning, dvs. exponering för tobaksrök då andra människor röker, ökar risken för att insjukna. Vissa former av icke-småcellig lungcancer kan uppkomma också hos icke-rökare. Det finns många faktorer i vår arbets- och livsmiljö som också kan öka risken för lungcancer, som arsenik, nickel- och kromföreningar, radon och asbest.

Symptom på lungcancer

Symtomen kommer tyvärr sällan i ett tidigt skede av sjukdomen, utan först då sjukdomen är lokalt avancerad eller spridd.

Typiska symptom på lungcancer:

  • hosta
  • blodiga upphostningar
  • andnöd
  • återkommande lunginflammationer
  • allmänsymtom (dålig aptit, svaghet, trötthet, feber och viktminskning)
  • ibland upptäcks sjukdomen först när tumören har spridit sig till lymfkörtlarna på halsen och ger upphov till förstorade lymfknutor, eller pga symtom från metastaser

Diagnostisering av lungcancer

Vid misstanke om lungcancer är den första åtgärden en röntgenundersökning av lungorna. Om patienten har upphostningar kan slemprover eventuellt genomsökas för att hitta cancerceller. Detta görs genom att slemprover insamlas och undersöks i ett mikroskop. Denna metod är inte helt tillförlitlig. För att säkerställa diagnosen kan man även ta vävnadsprover från cancertumören med hjälp av kanyler av olika tjocklek. Bronkoskopi är en undersökning där svalget lokalbedövas och en böjlig rörkikare förs ned i lungorna via luftstrupen. Därefter kan man ta vävnadsprover.

Om sjukdomen inte kan säkerställas med ovannämnda metoder kan man ta ett vävnadsprov med hjälp av en tunn nål som förs in genom bröstkorgsväggen till den misstänkta tumören. Tumörens läge i lungorna avgör om denna åtgärd kan genomföras. Nålen styrs till rätt plats med hjälp av datortomografi- eller ultraljudsutrustning. Undersökningen kan kännas obehaglig för patienten men är snabbt över. Man undersöker i mikroskop om det finns cancerceller i vävnadsprovet.

För att kunna planera rätt behandling är det viktigt att celltypen fastställs, det vill säga om cancern är icke-småcellig eller småcellig, samt även vilken undergrupp av icke-småcellig luncancer det är frågan om. Dessutom gör man specialundersökningar för att avgöra vilka läkemedel som är mest lämpade. Sjukdomens utbredning undersöks vanligen genom datortomografi av lungorna, och övriga organ. Detta gör man för att kunna välja rätt behandling.

Behandling av lungcancer

Lungcancer kan behandlas på flera olika sätt: med kirurgi, strålbehandling, cytostatika eller andra målinriktade läkemedel. Valet av behandlingsform påverkas förutom av celltypen också av sjukdomens spridningsgrad, patientens ålder, kön och förekomsten av allmänna symtom (viktminskning) före behandlingen.

Den behandlingsform man eftersträvar vid icke-småcellig lungcancertumör är kirurgi, den metod som botar flest patienter med lungcancer. En operation är krävande och endast möjlig om patientens tillstånd tillåter detta, om cancern är lokal och det har bekräftats att den är av icke-småcellig typ. Vid småcellig lungcancer är kirurgisk behandling endast möjlig om cancern är begränsad till ett litet område, annars är cytostatika den vanligaste behandlingsformen vid småcellig lungcancer. Om man inte kan operera eftersträvar  man sk. kemoradioterapi (en kombination av cytostatika och strålbehandling), vilket kan förhindra att sjukdomen sprids, förbättra livskvaliteten och förlänga livet för patienterna. Vid vissa former av icke-småcelligt lungcancer finns det tillgängligt målinriktade läkemedel. Lämplighet för dessa läkemedel avgör man med specialundersökningar av vävnadsproverna från lungtumören eller en metastas.

Läs mer

Antalet norska patienter ökade under 2023

Docrates Cancersjukhus har behandlat finländska och internationella patienter i Helsingfors i över 15 år. År 2023 ökade särskilt antalet norska...

Läs mer

Nya finansieringslösningar för Docrates svenska patienter

Docrates Cancersjukhus strävar efter att underlätta svenska patienters tillgång till högkvalitativ cancervård utan dröjsmål. Docrates inleder samarbete med Medical Finance...

Docrates nya arbetskläder förbättrar trivseln på arbetsplatsen och patientsäkerheten

Docrates Cancersjukhus har anlitat Medanta, en föregångare inom arbetskläder för hälso- och sjukvården, för att skapa en mer funktionell kollektion...

Nya intervjumetoder hjälper cancerpatient och partner att hantera en utmanande livssituation

Diplomingenjör Riikka Talsi som disputerade vid institutionen för produktionsekonomi vid Aalto-universitetet den 17 februari 2024 har utvecklat nya intervjumetoder för...

Varför ska du komma till Docrates?

  • Ingen väntetid: Du får tid till cancerläkare inom några dagar och din behandling kan börja inom ett par veckor
  • Eget vårdteam: Du får en och samma läkare och sköterska som tar hand om dig under hela vårdtiden
  • Högklassig cancervård: Vi använder den senaste tekniken och har erfaren och kunnig svensktalande vårdpersonal
  • Second opinion: Du får en medicinsk bedöming av din vårdplan av våra cancerspecialister
+358 10 773 2020

Kontakta oss! Vi hjälper dig gärna.

Mån-fre kl. 9-16 (lokal tid)