Cancerläkare berättar om vilka levnadsvanor som ökar risken för genförändringar

Enligt Timo Joensuu verkar det uppenbart att vissa skadliga levnadsvanor gynnar utvecklingen av cancer och kan bidra till att cancern är aggressivare än den annars skulle vara. Många cancerformer förekommer främst i sjuttioårsåldern, men med dåliga levnadsvanor kan cancermutationer uppstå redan långt tidigare.

– En av de absolut största riskfaktorerna för cancer är alkohol. Redan en liten alkoholkonsumtion ökar risken för cancer i matsmältningskanalen samt bröst- och levercancer. Jag är orolig för alkoholkonsumtionen hos äldre eftersom den belastar slemhinnan i tarmen och ökar risken för cancer i tjocktarmen och ändtarmen betydligt. I synnerhet brännvinet Calvados är ett starkt gift i det här avseendet, berättar Timo Joensuu som är överläkare i strålbehandling samt specialistläkare i cancersjukdomar och strålbehandling.

Medelhavskost ger dokumenterade fördelar

Inte bara våra dryckesvanor utan även våra matvanor har en direkt koppling till risken för cancer. Särskilt mycket påverkar kosten olika cancerformer i matsmältningskanalerna, men den har även betydelse för andra cancersjukdomar. Inverkan är stor även på människans totala hälsa. Rätt kost förebygger till exempel minnesstörningar, typ 2-diabetes, depression samt hjärt- och kärlsjukdomar.

– De bästa kostmodellerna som främjar cancerhälsan och välbefinnandet är en kost som följer de allmänna näringsrekommendationerna samt den så kallade medelhavskosten. Till den senare hör bland annat rikligt med grönsaker och ett litet intag av kött- och mjölkprodukter. Det finns inga bevis för att en alternativ kost, såsom pH-diet, lågkolhydratdiet, fasta och Gersons diet, skulle kunna förebygga eller behandla cancer och det går därför inte att rekommendera dessa för att förebygga cancer, konstaterar Joensuu.

– Det viktigaste är att se till helheten och våra dagliga val. Det är ingen fara att äta sötsaker någon gång ibland och enskilda födoämnen, drycker och kryddor är inte avgörande för helheten. Kosten borde däremot inte få leda till att vi lägger på oss extra kilon eftersom övervikt är en betydande riskfaktor för många cancerformer. Det är bra att komma ihåg att även valet av matlagningsmetod har betydelse. I synnerhet stekning, rökning och riklig användning av salt har konstaterats öka risken för cancer, fortsätter han.

Långvarig exponering för sol kan orsaka cancer även om huden inte bränns

Det gäller att komma ihåg att vara noggrann när man är ute i solen nu när sommaren närmar sig, påminner Joensuu. Det är särskilt viktigt att skydda huden på ett lämpligt sätt och se till att den inte bränns.

– Å ena sidan är det sant att solen är källan till allt liv och att D-vitaminhormonet som vi får av den har många uppgifter som reglerar livsfunktionerna. D-vitamin verkar ge ett starkt skydd inte bara mot cancer utan även mot andra allvarliga sjukdomar. Å andra sidan är det viktigt att se till att huden inte bränns i solen.

– Att bränna sig upprepade gånger ökar risken för hudskador som kan orsaka problem med åldern.

Ljushyade, rödhåriga och personer med fräknar har lättare att bränna sig. Det är extra viktigt att skydda barn och unga med solskyddskräm när solen gassar eftersom deras hud är tunnare och känsligare för solen. Med åldern kan hud som har utsatts för solljus under en längre tid utveckla cancer även om den aldrig har blivit bränd. Jag uppmuntrar alla att hålla ett öga på hudförändringar och födelsemärken och kontakta läkare, om något inger oro.

Goda levnadsvanor skyddar mot många former av cancer

Joensuu framhåller behovet av att förändra sättet att tänka kring organspecifik cancerklassificering och skadliga levnadsvanor som förknippas med olika cancerformer.

– En del genmutationer, dvs. cancer- eller drivgener, har mer eller mindre ett samband med alla cancersjukdomar. Det går alltså att förebygga cancer i många olika organ med goda levnadsvanor. Så kallad individanpassad molekylärbiologisk profilering anses allmänt vara framtiden inom cancerbehandling, men hos Docrates har detta varit vardag i åtminstone 10 års tid. Nuförtiden har vi till och med sådana mediciner som inte enbart är avsedda för till exempel bröstcancer utan som uttryckligen är framställda mot fusionsgener som är helt oberoende av organet, säger Joensuu.

Preventiv vård hjälper vid symtomfri sjukdom

När är det dags att uppsöka vård? Joensuu ger ett exempel, men varnar för falsk trygghetskänsla.

– Utgångspunkten är att om man upplever en betydande förändring jämfört med tidigare – till exempel blod i avföringen eller problem med urineringen – så är det ett alarmerande tecken och då är det viktigt att göra en endoskopisk undersökning. En fallgrop i det här sammanhanget är att läsa listor över saker som man ska vara uppmärksam på. Listorna invaggar oss i en känsla av falsk trygghet, om vi inte har några av symtomen som räknas upp. Jag vill poängtera att vi borde upptäcka sjukdomen redan då personen ännu är symtomfri.

– Vi borde satsa på moderna tanke- och verksamhetsmodeller i Finland som innebär att cancern konstateras i ett tidigt skede, behandlas genast och sedan kan livet fortsätta som vanligt. Enligt cancerregistret har våra behandlingsresultat förbättrats på ett betydande sätt år för år. En god nyhet är att spridd cancer kan behandlas som en kronisk sjukdom. På ett samhällsmässigt plan borde vi bli mer medvetna om att de mediciner och behandlingar som vi har för att behandla kronisk cancer är mycket dyra. En bättre strategi än eftervård är preventiv vård. Den preventiva vården besparar patienten från både bestående skador och onödiga utgifter, säger Joensuu.

FAKTA: Komihåglista för preventiv vård

• Riskerna för alla cancerformer börjar öka efter 50-årsåldern.
• Om det förekommer cancer i släkten, skulle det vara bra att göra en kartläggning redan som 40-åring. Först kan man börja med att göra en enkel ärftlighetsundersökning från saliven och efter det kan man vid behov bygga upp ett uppföljningsprogram för personen.
• Nuförtiden går det att beställa olika ärftlighetsutredningar på nätet. Trots att de inte hittar någonting avvikande, är det ingen garanti för att det inte finns skäl till oro. För att vara säker behövs en grundligare släktforskning.
• Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige och Finland. Det överlägset bästa sättet för män att kontrollera sin hälsa är med ett PSA-prov av prostatan. Med hjälp av detta blodprov upptäcks eventuella förändringar lätt.
• Tarmcancer blir allt vanligare. Efter 50-årsåldern är det bra att låta undersöka tjocktarmen. Ofta räcker det om undersökningen görs en gång vart tionde år. Undersökningen hjälper oss att preventivt eliminera förändringar i slemhinnan innan cancer utvecklas.