Blod i urinen?

Hematuri är ett betydande symptom som kan vara ett tecken på cancer i urinvägarna. Orsaken till hematuri måste alltid snabbt utredas. I synnerhet makroskopisk hematuri, för ögat synligt blod i urinen, är ett symptom som kräver en undersökning av urinvägarna. Mikroskopisk hematuri är av mindre betydelse, men det är alltid skäl att kontrollera och vid behov utreda den.

Hematuri kan orsakas av olika former av cancer i urinvägarna, till exempel njurcancer, cancer i urinledaren, cancer i urinblåsan och i mer sällsynta fall prostatacancer. Cystor, onkocytomer och angiomyolipomer utgör exempel på godartade njurtumörer. Den vanligaste godartade orsaken till hematuri är en urininfektion eller urinvägssten.

Undersökningarna av hematuri omfattar ultraljudsundersökning av urinvägarna och/eller datortomografi, titthålsundersökning av urinblåsan och effoliativ cytologi av urinen. I tillägg till de grundläggande undersökningarna granskas alltid urinprovet för att en infektion ska kunna uteslutas, den lilla blodbilden, CRP:t, sänkan, kreatininen och hos män PSA-värdet.

De vanligaste tumörerna i urinvägarna

Njurcancern

Varje år konstateras cirka 900 fall av njurcancer, av vilka cirka 500 hos män. Den vanligaste (70 procent) njurcancern är så kallad clear cell, dvs. klarcellscancer. Papillär (10 procent) och kromofobisk (5 procent) utgör exempel på andra typer av njurcancer. Den mest kända ärftliga typen av njurcancer är von Hippel-Lindaus tumör.

Det vanligaste är att njurcancermetastaser konstateras i skelettet, lungorna, levern eller hjärnan. Den grundläggande behandlingen av njurcancer är avlägsnande av antingen en del av njuren eller hela njuren. Kirurgisk behandling av enstaka metastaser är möjlig från fall till fall. Som läkemedelsbehandling av metastaserad njurcancer kommer tyrosin-kinasblockerare i fråga, till exempel sunitinib eller sorafenib och mtor-blockeraren toriselismus.

Det är viktigt att behandlingen av njurcancer följs upp. Varje halvår görs en uppföljning av grundblodbilden, njurfunktionen och skelettets tillstånd. Tillståndet i lung- och bukområdet bedöms med hjälp av röntgenundersökningar.

Blåscancer

Varje år konstateras cirka 880 fall av blåscancer, av vilka cirka 680 drabbat män. Största delen av blåscancerfallen utgörs av övergångsepitelcancer, dvs. uroepitel cancer. Av blåscancerfallen är 70–80 procent ytliga tumörer som behandlas genom hyvling.

Uppföljningen omfattar blåsendoskopier med 3–12 månaders intervall. Utan tilläggsbehandlingar leder 50–60 procent av de ytliga blåstumörerna till återfall. Tilläggsbehandlingarna är så kallade sköljningar av blåsan med cytostatika (mitomycin, epirubicin) eller BCG-lösning som påverkar immunförsvaret. De fall av blåscancer som nått muskeldelen av blåsväggen kräver cystektomi och ersättning av blåsan från tunntarmen eller ledning av urinen till en stomi. Behandling av metastaserad blåscancer kan inledas med operation och kombineras med cytostat- och strålbehandling.